Description: Naturvärdesinventering och Biotopskartering. Erhållet av Trafikverket, utfört av Jakobi. Landskapsområden från biotopkartering.För mer information kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Naturvärdesinventering och Biotopskartering. Erhållet av Trafikverket, utfört av Jakobi. Naturvärdesbiotoper.För mer information kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.Objekt med naturvärden Under inventeringen av nyckelbiotoper har inventerarna också registrerat andra objekt som har naturvärden, men som inte når upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.Sumpskog Skogsstyrelsen inventerade 1993 - 1998 landets sumpskogar som ett regeringsuppdrag. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogsklädd våtmark som indelas i tre typer, myrskog, fuktskog och strandskog.Biotopskydd Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark.Naturvårdsavtal En annan form av skydd är naturvårdsavtal. Det är tidsbegränsade, civilrättsliga avtal om skydd av vissa områden som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare. För dokumentation kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.Objekt med naturvärden Under inventeringen av nyckelbiotoper har inventerarna också registrerat andra objekt som har naturvärden, men som inte når upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.Sumpskog Skogsstyrelsen inventerade 1993 - 1998 landets sumpskogar som ett regeringsuppdrag. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogsklädd våtmark som indelas i tre typer, myrskog, fuktskog och strandskog.Biotopskydd Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark.Naturvårdsavtal En annan form av skydd är naturvårdsavtal. Det är tidsbegränsade, civilrättsliga avtal om skydd av vissa områden som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare. För dokumentation kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.Objekt med naturvärden Under inventeringen av nyckelbiotoper har inventerarna också registrerat andra objekt som har naturvärden, men som inte når upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.Sumpskog Skogsstyrelsen inventerade 1993 - 1998 landets sumpskogar som ett regeringsuppdrag. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogsklädd våtmark som indelas i tre typer, myrskog, fuktskog och strandskog.Biotopskydd Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark.Naturvårdsavtal En annan form av skydd är naturvårdsavtal. Det är tidsbegränsade, civilrättsliga avtal om skydd av vissa områden som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare. För dokumentation kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.Objekt med naturvärden Under inventeringen av nyckelbiotoper har inventerarna också registrerat andra objekt som har naturvärden, men som inte når upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.Sumpskog Skogsstyrelsen inventerade 1993 - 1998 landets sumpskogar som ett regeringsuppdrag. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogsklädd våtmark som indelas i tre typer, myrskog, fuktskog och strandskog.Biotopskydd Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark.Naturvårdsavtal En annan form av skydd är naturvårdsavtal. Det är tidsbegränsade, civilrättsliga avtal om skydd av vissa områden som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare. För dokumentation kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.Objekt med naturvärden Under inventeringen av nyckelbiotoper har inventerarna också registrerat andra objekt som har naturvärden, men som inte når upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.Sumpskog Skogsstyrelsen inventerade 1993 - 1998 landets sumpskogar som ett regeringsuppdrag. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogsklädd våtmark som indelas i tre typer, myrskog, fuktskog och strandskog.Biotopskydd Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark.Naturvårdsavtal En annan form av skydd är naturvårdsavtal. Det är tidsbegränsade, civilrättsliga avtal om skydd av vissa områden som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare. För dokumentation kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.Objekt med naturvärden Under inventeringen av nyckelbiotoper har inventerarna också registrerat andra objekt som har naturvärden, men som inte når upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården.Sumpskog Skogsstyrelsen inventerade 1993 - 1998 landets sumpskogar som ett regeringsuppdrag. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogsklädd våtmark som indelas i tre typer, myrskog, fuktskog och strandskog.Biotopskydd Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark.Naturvårdsavtal En annan form av skydd är naturvårdsavtal. Det är tidsbegränsade, civilrättsliga avtal om skydd av vissa områden som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare. För dokumentation kring datamängd och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar.Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säl- och fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitat- och fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper.För dokumentation kring dataflödet och bearbetning, se denna sida i projektets Onenote.
Description: År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar.Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säl- och fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitat- och fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper.För dokumentation kring dataflödet och bearbetning, se denna sida i projektets Onenote.
Description: Tillgängliga data redovisar granskning och beslut. Uppdatering av data sker kontinuerligt efter det att Naturvårdsverket tar nya beslut. Senaste uppdateringen är gjord efter beslut 2017-10-19. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Många olika svenska landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. En av utgångspunkterna för områden är att dessa bör vara viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Både för besökare från stora delar av landet; kanske rentav från hela landet och även från utlandet. Det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar genomförs regelbundet. Handbok med allmänna råd finns publicerade av Naturvårdsverket i "Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5". Se även propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftslivOmråden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.För dokumenation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets Onenote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.
Description: Övriga intressen från naturvårdsverket.Punkter.För källdokumentation, dokumentation kring dataflöde och bearbetning, se denna sida i projektets OneNote.